Så här går kräftfisket till hos familjen Carlén
Tidigt i gryningen lastar Anders båten med is och betesfisk. Båten glider tyst ut på Vätterns klara vatten. Kräftorna fångas först på 10—30 meters djup. De sorteras efter storlek och läggs i lådor med is.
Sen eftermiddag är fisket klart och dagens fångst av Vätterkräftor kommer in till land.

Jag tar emot fångsten och tar kräftorna direkt till köket för kokning. Först i häftigt kokande vatten, sedan enligt vårt traditionsenliga recept, tillsammans med nyskördad krondill, salt och socker. Inget annat.

Kräftorna kyls snabbt ner och får dra till sig smakerna i lagen till nästa morgon, då de varsamt packas för hand och levereras direkt ut till vår butik, eller till din lokala handlare.

I Sverige finns belägg för att kräftan har funnits här minst sedan 1500-talet. Utbredningen var allmän och tillgången riklig fram till början av 1900-talet.

Den kraftiga nedgång som har varit sedan dess beror i första hand på kräftpesten som kom till Sverige 1907. l Sverige finns idag två arter kräftor, den ursprungliga flodkräftan och den inplanterade signaikräftan. Signaikräftan har planterats in i många sjöar och vattendrag eftersom den är beständig mot kräftpest. Den har också mycket snabbare tillväxt än flodkräftan. Under gynnsamma förhållanden växer signaikräftan till fångstbar storlek på två sommrar. De båda arterna särskiljs lättast på att signaikräftan har en ljus fläck i klogreppet, signalen. De är annars utseendemässigt snarlika och de smakar lika bra. De kräftor som numera finns i Vättern är signalkräftor.

Kräftan tillhör leddjuren och har 10 ben, varav det första paret är ombildade till klor. Kräftans skal växer inte och måste bytas en eller flera gånger årligen. Då gömmer den sig och låter sig inte fångas.